Sorry, men även jag har firat jul, därav dålig uppdatering :-)

God fortsättning på er alla och hoppas att ni har haft en underbar jul!

Idag skall jag berätta om ett mycket speciellt ögonblick som betyder mycket för mig.

Söndagen den 27 oktober 2002 sitter jag i mitt flickrum hemma hos mamma.
Jag är 15 år gammal och tycker att jag är vuxen och erfaren.
Mamma står i köket och steker köttbullar så det luktar mat i hela lägenheten.
Jag sitter vid mitt skrivbord och gör läxor och tittar ut genom fönstret där två små barn leker i lekparken.
Jag minns att jag suckar och tycker att livet suger eftersom att jag måste sitta en söndag och plugga, jag ville ju hellre gå ut med mina vänner och tjuvröka i nån trappuppgång.
Plötsligt ringer min mobil och jag svarar.
I telefonen är det min far. Han låter stressad och jag blir lite orolig.
Han börjar fråga om hur jag mår och vad jag gör, och jag blir arg.
Jag vill ju veta varför han låter så konstig.
Till slut klämmer han fram att jag två timmar tidigare har blivit storasyster igen.
Storasyster till en liten tjej som var 51 centimeter lång och vägde 4035 g.
Hon hade massa mörkt hår och hade en smilgrop på vänster kind.
Josefin Christine Elisabeth ♥

Denna dag och detta ögonblick har för evigt etsat sig fast i mitt minne. Jag minns alla detaljer och hur tiden stannade av lycka.

Jossan är idag en levnadsglad sprallig 8 åring som går i tvåan. Hon har tappat sju tänder och älskar att rida. :-)