Igår kväll satt vi som många många andra och tittade på Michael Jacksons minnescermoni. Och självklart blev vi berörda. Det var många fina tal och droppen var när hans dotter tog mod till sig och pratade. Jag satt och fullkomligt asgrinade.

Men under cemonin blev jag också arg. Arg över alla fina tal, och arg över allt stöd.
Det finns inte ingen människa som blivit så smutskastad och uthängd i media som Michael Jackson i ca 20 år. Det var aldrig nån som sa att han var bra som skänkte massor av pengar till välgörenhet, eller nån som tyckte att han var en medmänniska som brydde sig om andra. Hans turné 1992 Dangerous Tour inbringade flera miljoner, och allting skänktes till välgörenhet. Han hamnade i Guiness Rekordbok, som den som donerar mest pengar.
Nej, istället kallades han "pedofil", Wacko-Jacko och alien.
Jag är övertygad om att han inte var pedofil, snarare tror jag att han aldrig fick chansen att vara barn. Så han levde som ett barn när han var vuxen. Han hade kanske som allra roligast tillsammans med barn, för han kände sig som ett barn själv.
Minns en dokumentär om honom, där han klättrade runt i träd som vilken unge som helst.

Jag kommer ihåg när jag var runt tio år och det var halloween. De hade hans ansikte som framsida på en tidning och den skulle man klippa ut och använda som halloween-mask. Redan då tyckte jag fan att det var vidrigt.

Och alla tal från alla dessa stora personer igår, varför sa det inte allt det där till honom när han levde, när han verkligen behövde stödet?  Då hade han kanske levt längre.
Nej usch. Jag hatar media.

Vila i frid Michael Jackson. Hoppas du har fått ro där du är nu.