Min första stora kärlek är faktiskt min nuvarande sambo.
Visst har jag varit förtjust och förälskad tidigare många gånger, men min första rikitga kärlek är F.

Jag började i hans klass mars 2000 och vi blev vänner ganska kort därefter.
Vi var ett gäng i skolan som höll ihop hela högstadietiden. Mest var vi hemma hos mig där vi drack hembränt och apelsinjuice och dansade till min brusiga stereo på helgerna och smög upp i skogen under skoltid och tjuvrökte.

Första gången vi blev "ihop" var i åttan. Jag tror vi hängde ihop i 8 månader ungefär.
Sen tröttnade jag och gjorde slut på sms.
Nästa gång vi blev tillsammans var i ettan på gymnasiet.
Då tröttnade han efter ett tag och gjorde slut. Jag var helt förkrossad.

Vi fortsatte dock att umgås väldigt mycket. Och 27 maj 2006 blev vi tillsammans officiellt igen.
13 december 2006 flyttade vi ihop och 7 juli 2007 förlovade vi oss.
 
Idag bor vi i en fin bostadsrätt, och lever samboliv. Det är inte alltid lätt, men jag tror på att kärlek och kommunikation övervinner det mesta. Han är utan tvekan min bästa vän och jag är inte hel utan honom.


          

                                      Det är för oss solen går upp.